minafavoritbocker

FÅNGAD

Boken fångad är en psykologisk thriller skriven av Lucy Christopher. En tjej på 16 år, Gemma från London, är på semester med sina föräldrar och mellanlandar i Bankok där Gemma går till ett café på flygplatsen efter ett gräl med sina föräldrar. Det är då det händer. Hon köper en kopp kaffe men har inte den rätta valutan för att kunna betala. En kille i 20-årsåldern som heter Ty erbjuder sig att betala åt henne och går och fyller på kaffe åt henne, och säger åt henne att gå och ta ett bord. Medans hon kollar ut på flygplanen så smyger han ner något i hennes kaffe som gör att hon beter sig väldigt flummigt. Han tar med henne ut och ger henne kläder och en peruk som han säger åt henne att sätta på sig. Han tar med henne ut i den australiska ödemark långt bort ifrån civilationen. Han tror sig rädda henne. De har mötts förr men hon kommer inte ihåg det. De möttes i London i en park där hon trodde att han var en luffare. Han gav henne ett fågelbo då som hon fortfarande har kvar i sitt rum i London. Gemma utvecklar det så kallade Stockholmssyndromet, vilket betyder att hon kommer sin kidnappare så nära att hon börjar känna sympati för honom. Gemma känner sig förvirrad har har svårt att förstå sina känslor. I slutet tar han henne till ett sjukhus för att hon blivit biten av en giftorm. Han förstår att det är slut för honom nu. På sjukhuset får hon en ringa av honom och hon kysser honom och sedan blir han bort dragen av polisen. Hon blir bedd att vittna i Ty´s rättegång. Hon vet inte vad hon ska säga i sitt vittnesmål. Hon kan antingen ljuga och göra så att Ty går fri eller säga sanningen och säga att det var fel att kidnappa henne. Hon tänker på det och tänker berätta sanningen.

Boken är skrivet som ett mejl där hon skriver om allt som har hänt, som hon sen ska skicka till Ty i fängelset. Hennes föräldrar hatar Ty för det han gjorde dom, kidnappade deras flicka, men Gemma är lite mer förståelse full mot Ty.

Den här boken är en väldigt bra bok och jag rekomenderar den stort!

Citat: Du såg mig innan jag såg dig, på flygplatsen, den där augustidagen. Du hade något i blicken, som om du ville ha något av mig, som om du velat det länge. Ingen hade någonsin sett på mig på det sättet förut, men en sådan intensitet. Det gjorde mig osäker. Fick mig ur balans.